På gång igen
Vi är på gång, vi är laaaddade och vi är täändaaa (8)
Den här veckan handlar om producering. Jag ska spela in och arrangera min vän Mannos låt Froze. Så jävla fin. Ska bli kul. Oerhört kul.
Tränat då.
Har precis tränat. Sitter och lyssnar igenom gamla demos från mitt förra band. Inser att jag inte vill ha det så. Alls. Skulle vilja lägga om sången på ALLT. Det låter så jävla dumt och autotunat på vissa grejer. Aja.. Whatever. /cut
Lekafton!
Åååh, idag har vi haft lekafton på brunnsvik! Fett jävla mysigt! Skulle alltid vilja leka! Nä.. Nu ljög jag.
Upptaget.
Jobbar på ett mästerverk.
Att vara vaken.
*gråtrunk*
Sitter här och får tiden att flyga förbi. Får jag be om att presentera min lampa. Min högst personliga lampa. Det har en massa meningar.
Lampa släckt: Jag sover eller är inte hemma.
Lampa tänd: Jag är vaken.
Så tänk på mig när jag sitter här i min ensamhet med lampan tänd. (Fick just en vansinnig lust att klippa in ett forever alone- face här nu.
nää...
Usch och fy faan för våldtäktsscener...
Precis så.
Take my hand, show me the way,
we are the children that fell from grace.
Take my hand, show me the way,
we are the children who can't be saved.
One more nail in the coffin.
One more foot in the grave.
One more time I'm on my knees, as I try to walk away.
How has it come to this?
we are the children that fell from grace.
Take my hand, show me the way,
we are the children who can't be saved.
One more nail in the coffin.
One more foot in the grave.
One more time I'm on my knees, as I try to walk away.
How has it come to this?
Eftersom att jag snackar skit om alla andra så kan man ju inte motstå att fundera över vad alla andra snackar för skit om mig? Inte för att jag bryr mig, men..
Slut.
Slutet är nära. Men vem bryr sig.
Kul.. nu åkte min fyllning i tanden ur...
Usch!
Åh fy faan det var en spindel!!!
Dags att gå tillbaka till framtiden och det normala.
Om 10 timmar åker jag tillbaka till Brunnsvik. Ska bli så jävla skönt att få gå tillbaka till et liv som man inte behöver oroa sig i. Eller ja, oroa sig måste man väl alltid göra. Just nu är jag lite orolig för jag tyckte jag såg en spindel på kudden jag ligger på. Usch. Men på Brunnsvik behöver jag iallafall inte kämpa för att få vara jag. Här är allt jag gör fel. För alla. Trodde det hade förändrats efter ett halvår borta och att folk hade saknat mig tillräckligt för att vilja mitt bästa, - men nej. Folk ändrar sig inte. Och det är därför folk inte förstår att jag ändrats. Så jag förblir nertryckt och oförstådd. Buhu. Emo.
Don't change your mind, you're wasting light.
Härdanefter så blir det inget mer bullshit och inge mer velande.
Don't change your mind, you're wasting light.
Vilse i skogen med förvirrade ögon.
Inte sovit på 28 timmar. Nu fåre vare nok.
